"butudden"
kommer ifrån ett ett område på min jaktmark som jag har upplevt  många av mina största ögonblick som jägare, där har man skjutit allt från kanondrev på harar/rådjur, till ståndskall på älg.

Kennelnamnet söktes redan på 80-talet, då jagade jag mest med drever och gråhundar, men med en uppfödning på en drevertik samt 2 gråhundsvalpar, så förstår ni att det inte var någon stor uppfödare som hade kennel. Orsaken var att tikmaterialet inte var av den kompetens som jag kräver för att avlas på.

Inom dreverrasen så förde jag fram en DCH-hane Voxnans Noack samt en SJCH-hane Själstugans Traj, av dom övriga var det 5 tikar som jag jaktprovsmeriterad, men ingen förutom en tik "Steja" som jag tog en kull på, vilket resulterade i kejsarsnitt, då gav jag upp även den aveln.

Inom älghundsidan så började det med en blandhund 1975 "melle" en blandning av jämthund och norsk buhund, det var med honom som det stora intresset för löshundsjakt skapades, och när han blev till åren kommen, så skulle även jag prova på dessa pappershundar och en evig jakt på Gråhundar började men efter ett stort antal av oduglingar, var jag på väg att ge upp detta med löshund, men ett sista försök med en Hälleforsare lyckades över alla ställda förväntningar, en sån hund får man aldrig mer, hos denna hund fanns något som man inte kan förklara, tex. om man på okända marker inte tog sig över en älv, så nog letade han upp ett ställe, och stod där och skallade, tills man kom och tog sig över. Taro glömmer man inte.

Sedan kom frågan när Taro blev till åren, ska man våga chansa på fler "pappershundar" och efter samspråk med en kompis Ulf Hedblom, så bestämde vi att tillsammans prova på en Jämthund, och Skvallertorgets Bore inköptes.
Resten kan ni läsa om på länken jämthundar. 4 st jämthundar har Ulf och jag inköpt, som har meriterat sig på jaktprov, då är saken klar varför skulle man vänta så förbannat länge på rätt ras....